Bernt Franckié Grünewald[1]
Född 1939 i Malmö.
Det är själva måleriet som betyder något. Utgångspunkten förändras att följa vad färgen gör med berättelsen. Färgen skapar upplevelsen. Det finns inget facit, bara nyfikenhet som skapar lust att analysera. Bilden är densamma hur olika vi än uppfattar den. Bernt Franckié Grünewald
Bernt Franckié Grünewald inledde sin konstnärliga resa som 15-åring på Essemskolan[2] i Malmö följt av Målarskolan Forum[3] 1960. 1961-1963 var det dags för Konstfackskolan Stockholm[4] för att 1963-1965 fortsätta på Konstakademien i Köpenhamn[5]. Därefter yrkesverksam konstnär.
Hemmet var mycket stöttande till hans konstnärliga hemmaprojekt - i allt från uppklistrandet av karamellernas skimrande folier med tillhörande ljussättning till hans väggmålning av sin mormors bror Isaac Grünewald i full storlek.
1967 antogs han som en av sex till Sveriges Televisions första interna utbildning av scenografer. Arbetade därefter fram till år 2000 som scenograf, kostymtecknare, skådespelare och dockmakare på SvT AB I Stockholm och några avslutande år i Malmö. Han kom att jobba med underhållning, dramer, barnprogram. Se mer under rubriken scenografi.
Intresset för teater fick han som 15-åring i mötet med Studioteatern i Malmö[6][7] Han gjorde bland annat scenografin till Natthärbärget av Maksim Gorkij[8] på 1960-talet där han även gestaltade rollen som Bubnoff.
Teaterbesöken med mina föräldrar inspirerande mig mycket som barn, likaså mina möten med min mormors bror Isaac Grünewalds scenografier och kostymskisser. Det var på den tiden Malmö Stadsteater presenterade sina scenografimodeller i foajen och den plats på vilken jag tillbringade pauserna. Hemmet fylldes av modeller till mina egna fantasidramer.
Bernt Franckié Grünewald
Presentation av Bernt Franckiè Grünewald och hans arbete finns här:
Hemsidan Bernt Franckié Grünewald[9]
Beppe biografin[10] av Claes Gustavsson 2004
FORUM final![11] 1998
Konstfrämjandets tidskrift synpunkt 2.92[12]. 1992
Konstnärer i Stockholm 2.[13], Gunnel och Kjell Swärd
Konstnärer i Södra Sverige.[14] Kulturarbetsförmedlingen i Malmö
Sagan om Sverige.[15] 1985
Tusen svenska klassiker.[16] [17]2009
"Lexikonettamanda".[18]
Konstkalendern[19]
Referenser