BERNT FRANCKIÉ GRÜNEWALD
Mer Om Bernt Franckié Grünewald

Bernt Franckié Grünewald[1]

Född 1939 i Malmö.

Konstnär, scenograf, grafiker, kostymtecknare och dockmakare.

Det är själva måleriet som betyder något. Utgångspunkten förändras att följa vad färgen gör med berättelsen. Färgen skapar upplevelsen. Det finns inget facit, bara nyfikenhet som skapar lust att analysera. Bilden är densamma hur olika vi än uppfattar den. Bernt Franckié Grünewald

Bernt Franckié Grünewald inledde sin konstnärliga resa som 15-åring på Essemskolan[2] i Malmö följt av Målarskolan Forum[3] 1960. 1961-1963 var det dags för Konstfackskolan Stockholm[4] för att 1963-1965 fortsätta på Konstakademien i Köpenhamn[5]. Därefter yrkesverksam konstnär.

Hemmet var mycket stöttande till hans konstnärliga hemmaprojekt - i allt från uppklistrandet av karamellernas skimrande folier med tillhörande ljussättning till hans väggmålning av sin mormors bror Isaac Grünewald i full storlek.

1967 antogs han som en av sex till Sveriges Televisions första interna utbildning av scenografer. Arbetade därefter fram till år 2000 som scenograf, kostymtecknare, skådespelare och dockmakare på SvT AB I Stockholm och några avslutande år i Malmö. Han kom att jobba med underhållning, dramer, barnprogram. Se mer under rubriken scenografi.

Intresset för teater fick han som 15-åring i mötet med Studioteatern i Malmö[6][7] Han gjorde bland annat scenografin till Natthärbärget av Maksim Gorkij[8] på 1960-talet där han även gestaltade rollen som Bubnoff.

Teaterbesöken med mina föräldrar inspirerande mig mycket som barn, likaså mina möten med min mormors bror Isaac Grünewalds scenografier och kostymskisser. Det var på den tiden Malmö Stadsteater presenterade sina scenografimodeller i foajen och den plats på vilken jag tillbringade pauserna. Hemmet fylldes av modeller till mina egna fantasidramer.
Bernt Franckié Grünewald


Presentation av Bernt Franckiè Grünewald och hans arbete finns här:

Hemsidan Bernt Franckié Grünewald[9]

Beppe biografin[10] av Claes Gustavsson 2004           

FORUM final![11] 1998

Konstfrämjandets tidskrift synpunkt 2.92[12]. 1992

Konstnärer i Stockholm 2.[13], Gunnel och Kjell Swärd

Konstnärer i Södra Sverige.[14] Kulturarbetsförmedlingen i Malmö

Sagan om Sverige.[15] 1985    

Tusen svenska klassiker.[16] [17]2009

"Lexikonettamanda".[18]

Konstkalendern[19]



Referenser

  1. ^ ”Hem”. franckie.se. Läst 25 mars 2021.
  2. ^Essem-skolan”. Wikipedia. 2015-06-06. Läst 25 mars 2021.
  3. ^Målarskolan Forum”. Wikipedia. 2020-06-17. Läst 25 mars 2021.
  4. ^ ”Konstfack - Konstfack”. www.konstfack.se. Läst 25 mars 2021.
  5. ^Det Kongelige Danske Kunstakademi”. Wikipedia. 2020-12-03. Läst 25 mars 2021.
  6. ^ Att tro på en omöjlig dröm : Studioteatern i Malmö : en minnesbok. Studioteatern. 2001. ISBN 91-631-1845-9. OCLC 185938039. Läst 25 mars 2021
  7. ^ ”Studioteatern - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. Läst 25 mars 2021.
  8. ^Maksim Gorkij”. Wikipedia. 2020-09-21. Läst 25 mars 2021.
  9. ^ ”Hem”. franckie.se. Läst 25 mars 2021.
  10. ^ Gustafson, Klas (2003). Beppe : biografin. A. Bonnier. ISBN 91-0-057769-3. OCLC 56215947. Läst 25 mars 2021
  11. ^ Forum final!. [Forum final]. [1995] ;. ISBN 91-630-3544-8. OCLC 186254452. Läst 25 mars 2021
  12. ^Inside back cover”. Chem. Commun. 53 (55): sid. 7849–7849. 2017. doi:10.1039/c7cc90271a. ISSN 1359-7345. Läst 25 mars 2021.
  13. ^ Swärd, Gunnel (©1984 ;). Konstnärer i Stockholm. 2, [Fare, Mikael-Krestesen, Tom.]. Pedagogförl. ISBN 91-85768-19-7. OCLC 185366712. Läst 25 mars 2021
  14. ^ Warnolf, Birthe (1991). Form och bildkonstnärer i södra Sverige. Kulturarbetsförmedlingen. ISBN 91-630-0640-5. OCLC 463437688. Läst 25 mars 2021
  15. ^ Erikson, Bo G. (1985). Sagan om Sverige : bilder från forntiden. Natur och kultur. ISBN 91-27-01543-2. OCLC 15589919. Läst 25 mars 2021
  16. ^ Tusen svenska klassiker : böcker, filmer, skivor, tv-program från 1956 till i dag. Norstedt. 2009. ISBN 978-91-1-301717-4. OCLC 434567845. Läst 25 mars 2021
  17. ^ ”Tusen svenska klassiker”. www.norstedts.se. Läst 25 mars 2021.
  18. ^ ”BERNT FRANCKIE: Lexikonett amanda”. www.lexikonettamanda.se. Läst 25 mars 2021.
  19. ^ ”Mer om konstnär Bernt Franckie”. www.konstkalendern.se. Läst 25 mars 2021.